Vem är religiös?

Många i vårt land är medlemmar i svenska kyrkan; närmare bestämt 69 % av befolkningen. Av de begravningar som genomfördes år 2011 hölls 81%  i svenska kyrkan och år 2011 fick kyrkan ca. 70.000 fler medlemmar. Betyder detta att 69 % av befolkningen i vårt land är kristna? Ja, kanske. Om man definierar kristen som medlem i svenska kyrkan. 

Men kanske är det inte så enkelt. Man brukar säga att det finns flera olika sätt att vara religiös på, eller olika sätt att tillhöra en religion. Man kan tillhöra en viss religion genom att tillhöra en viss kultur: man kan vara kulturellt religiös. Om man menar att ett land är kristet, eller kanske muslimskt, så anses man var kristen, eller muslim, eftersom man lever i det landet.

Man kan också vara etniskt religiös. Det innebär att man är född in i religionen oavsett var i världen man bor. Exempelvis så blir man jude om man är född av en judisk kvinna; man behöver alltså inte vara särskilt, eller alls, troende, och man kan vara född precis var som helst i världen.

Man kan också tillhöra en religion genom att vara religiös utövare. Då har man en tro i enlighet med den religion man tillhör och man praktiserar sin tro.

Den här sortens indelning kan gälla precis vilken religion som helst. 

 

Finns det då någon Gud? 

Ja, den frågan finns det många svar på.

En agnostiker skulle säga att den frågan inte går att besvara. Det finns varken bevis för Guds existens, eller bevis mot Guds existens. Det enda man kan vara säker på är att man ska vara lite skeptisk till vad alla religioner säger – det går inte att uttala sig om någon sanning.

Ateisten svarar nej. Gud finns inte och det finns ingen annan högre makt som styr eller skapar. Världen styrs och skapas av naturvetenskapliga lagar som kan prövas och bevisas; religioner är nonsens.

Den troende menar motsatsen, ja, Gud (eller någon annan motsvarande högre makt) finns. Det behöver inte vara så att allt som existerar är möjligt att bevisa naturvetenskapligt, för det finns många andra bevis för guds existens. Som troende kan man tro på en mängd olika saker, vanligast är att vi tänker på muslimer, kristna, hinduer och buddhister. Men vi kanske också tänker på frireligiösa eller medlemmar i olika kyrkor och samfund omkring oss, exempelvis Jehovas Vittnen eller liknande. Men man kan vara ödestroende och tro att ödet bestämmer vad som händer och sker i människors liv, och kanske också att vi alla har ett förutbestämt öde redan när vi föds. Man kan vara naturreligiös och tro på något gudomligt, eller övernaturligt, i naturen. Det kan vara en kraft eller energi som genomsyrar allt eller väsen som finns i naturen.

 

År 2000 skildes den svenska staten och den svenska kyrkan åt och kyrkan blev fristående. Tidigare var det så att varje barn som föddes i Sverige automatiskt blev medlem i svenska kyrkan. Så är det inte längre. Idag blir man medlem i kyrkan genom dopet. Idag anser de flesta att religion är var och ens privatsak – man är privatreligiös - och de flesta håller religionsfriheten högt. Det finns ett stort och brett utbud av kyrkor och samfund, men också av olika religioner, trosuppfattningar och livsåskådningar. Svenska kyrkan har inte alls samma makt över samhället och över människors liv som den hade för 100 år sedan. Den organiserade religionen betyder allt mindre för människor. Man säger att vårt land är sekulariserat. Vissa människor menar dock att sekulariseringen har vänt och att allt fler i vårt land blir eller är sökande på olika sätt, och intresset för religion har ökat. Vissa forskare menar att en av anledningarna till det kan vara det som kallas för knapphetsteorin. Den innebär att människor alltid söker eller önskar det man inte har eller det man har brist på. Lever man i ett land med svält värderar man mat mycket högre än vad vi kanske gör i vårt land, har man lite pengar värderar man pengar högt. Enligt den teorin har sekulariseringen gjort så att vi lider brist på religion, eller andlighet, i vårt land och vi har därför på senare år kommit att sakna just det i våra liv.

 

En av de monoteistiska religionernas största utmaningar är att förklara vad som kallas för teodicéproblemet – det problem som många lyfter då man argumenterar om Guds existens eller icke-existens. ”Om Gud är god, varför finns det ondska?”. Alltså, om det finns en god Gud som styr, bestämmer och kan påverka allt som sker i världen, varför låter han då små oskyldiga barn svälta, människor kriga och använda våld och människor, och djur, lida på så många olika sätt.

 

Kristendomen är fortfarande den stora religionen i Sverige, och svenska kyrkan är den största. Men det finns en mängd olika kristna kyrkor och samfund i vårt land utöver svenska kyrkan. Några är till exempel Jehovas Vittnen, Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga (mormonerna), Livets Ord och Pingstkyrkan. Men idag lever också många religioner vid sidan av kristendomen. Världsreligionerna judendom, islam, hindusim, buddhism och sikhism lever parallellt med kristendomen, liksom många andra samfund som t.ex. bahai.

 

Många söker dock andlighet utanför de organiserade religionerna och exempelvis new age är ett begrepp som innefattar tankar om healing, övernaturlighet, astrologi, energier, tarotkort och liknande.