The Flipped Classroom

Ett traditionellt sätt att bedriva undervisning på är att läraren då man behöver ha genomgångar och föreläsningar håller dessa på lektionstid och därefter överlämnar till eleven att reflektera över genomgången och göra uppgifter, ofta på egen hand och kanske som hemläxa om tiden i klassrummet inte räcker till. I det omvända klassrummet – det ”flippade” – gör man tvärtom.

Flippat klassrum handlar om att frigöra läraren som resurs. Att lägga genomgångar och liknande utanför klassrummet, så att läraren finns som resurs, handledare, coach, bollplank och moderator i klassrummet. I pedagogiska forum handlar ofta diskussioner eller redogörelser om det flippade klassrummet om IT och teknik; om att spela in bra genomgångar att lägga ut på nätet eller använda avancerad eller innovativ teknik. Såsom vi ser det flippade klassrummet handlar det dock i första hand om vad som sker i klassrummet – inte om tekniken i sig. Naturligtvis blir inspelade genomgångar roligare och kanske mer spännande om det är välgjorda och proffsiga, men det viktiga är att eleverna får den förkunskap de behöver inför lektionerna, så att det som sker i klassrummet kan bli meningsfullt. Läraren är inte på något sätt ersatt av en föreläsningsfilm, utan filmen föregår lektionen – och det är under lektionen som det verkligt viktiga sker: bearbetningen av de fakta eleverna tagit del av, med guidning, hjälp och stöd av läraren och lärarens kompetens. Att filmerna finns tillgängliga utanför klassrummet innebär också, förutom att eleverna kan förbereda sig inför diskussioner, att eleverna kommer åt materialet var de än befinner sig (ja, så länge de har Internet-uppkoppling förstås) vilket ger möjlighet till repetition, att ta till sig information i egen takt och att ge elever som varit sjuka, lediga eller av annan anledning frånvarande möjlighet att ta ifatt kunskap.

Kanske är det inte i alla klasser möjligt att kräva att eleverna sett filmerna hemma och kommer förberedda till lektionerna, men filmerna kan naturligtvis även användas under lektionstid. Detta är ofta fallet i våra klassrum, då vissa elever kan sitta i samtal och diskussioner med varandra och/eller med lärare, medan några lyssnar på en föreläsningsfilm, andra läser texter och ytterligare andra arbetar med någon uppgift. Detta arbetssätt, eller denna modell, möjliggör även för elever att lära på sitt sätt – eleven får möjlighet att välja arbetssätt utifrån sin egen lärstil.  Modellen ger möjlighet att möta varje individ och ge individanpassad undervisning, både i de delar som ligger utanför klassrummet och de som läraren ger i klassrummet, eftersom läraren har mer tid att möta varje individ på lektionstid.

Som nämnts anser vi att modern teknik och IT är sekundärt – fokus är på klassrummet och de vinster i elevernas lärande vi ser där – men IT och teknik bidrar till att göra undervisningen mer transparent och utgör ett mycket gott hjälpmedel. Elever, och andra, kan följa undervisningen då den synliggörs och är offentlig på ett helt annat sätt än den traditionellt varit bakom en stängd klassrumsdörr. Tekniken kan därför vara ett alldeles utmärkt medel för att lägga ut undervisningsdelar på nätet och göra det mer lättillgängligt. Det kan också vara ett sätt att göra undervisningen mer intressant, aktuell, mer överskådlig eller mer lätthanterlig -  men diskussionerna ska inte handla om vilken plattform som är den rätta eller vilken teknik som måste användas. Varje enskild lärare måste själv hitta sina vägar – och läraren och processen i klassrummet är fortfarande basen i undervisningen.

Många flipp-förespråkare poängterar vikten av att varje lärare själv måste göra sina filmer. Argumentet för detta är i första hand att eleverna behöver veta vem som är deras lärare och att lärare och elev behöver bygga relationer. Vi menar att det inte alls är nödvändigt att skapa allt föreläsningsmaterial själv. I och med att läraren frigörs i klassrummet har långt mer tid än tidigare frigjorts; tid att skapa relationer med eleverna och öka ”kunskapandet”. I och med att klassrummet blir mer interaktivt och kreativt gynnas relationer, mellan såväl lärare och elever som mellan elever. Oavsett vilken film eleven sett innan lektionen så är eleven medveten om vem som är elevens lärare och att det är denne som eleven för sina samtal med, delger sina tankar och reflektioner, formar och omformar värderingar och söker stöd, hjälp eller råd från. Nätet är fullt av jättebra material – alla behöver inte uppfinna hjulet på nytt! Var rädd om din tid! Däremot är det självfallet viktigt att du som lärare är insatt i vilka filmer du visar, att du står bakom det material som presenteras och är beredd att samtala och bearbeta och arbeta vidare med denna i ditt klassrum.

Religionsfröknarna flippar…

I vår egen religionsundervisning tyckte vi att vi inte riktigt hade möjlighet att verkligen arbeta med de djupare frågorna, utan att vi fastnade i olika former av klassrumsgenomgångar för att framför allt repetera grunderna och ge eleverna lite mer faktakunskaper. Sen var kurstiden mer eller mindre slut. Vi började utvärdera vår undervisning mer i grunden och började diskutera kring hur vi kunde bli bättre på att möta de föreställningar, och vanföreställningar, som finns. Hur vi mer aktivt kunde arbeta för tolerans och öppenhet i vårt samhälle och bidra till förståelse mellan människor. Vår inställning är att i det mångkulturella och multireligiösa samhället har religionskunskapen som uppgift att bland annat ge förståelse och insikter i andra människors livstolkningar och livssyn. Med det menar vi inte att allt som förekommer i vårt samhälle är positivt; det finns helt klart sådant som strider mot vårt samhälles grundläggande värderingar och vår lag – men vi menar att så länge livsåskådningar inte står i strid med våra grundläggande värderingar är religionsfriheten oerhört viktig. Varje människa har rätt att leva sitt liv såsom man önskar – och varje människa ska bli respekterad oavsett livsåskådning. Vår upplevelse, och orsakerna till att vi resonerade kring detta, var att vi i vår undervisning ofta mötte intolerans i olika former. Vi insåg att vi behövde öppna upp samtalet och föra en dialog kring detta. Som vi ser det är det nödvändigt att bemöta åsikter som finns och lyfta dessa till ytan för att forma och omforma värderingar och tankar – och framförallt för att nå till den tolerans och respekt för andra människor som vi vill nå. Vi började fundera kring hur vi kan frigöra mer tid för att kunna arbeta mer med att möta eleverna och deras tankar i klassrummet – och insåg att vi lade alldeles för mycket tid på att gå igenom grundläggande fakta och repetera grunder från grundskolan, istället för att föra värdefulla samtal. Detta ville vi förändra…och kom på något bra. Trodde vi.

Vi var dock långt ifrån först…långt ifrån. När vi sökte runt lite och undersökte våra idéer upptäckte vi att detta redan var en modell som man arbetat med sedan 90-talet. Åtminstone i andra länder. Under 1990-talet började Professor Eric Mazur, vid Harvard University, att använda inspelade föreläsningar och ny teknik som del av sin undervisning, och utvecklade ”Peer Instruction method”. (Du kan höra honom föreläsa om metoden här.) Själva modellen ”Flipped Classroom” myntades och utvecklades av Jonathan Bergmann och Aaron Simms, två kemilärare som 2007 började spela in sina föreläsningar och publicera dem online och har med åren utvecklat modellen och föreläst o modellens framgång. (Du kan läsa mer exempelvis här).

Vi började med en försiktig flip, och började spela in film utanför klassrummet. En annan metod vi tror på och använder är att ge eleverna en upplevelsebaserad undervisning. Med det menar vi en möjlighet att lära från egna upplevelser istället för att bara läsa böcker eller ta del av fakta, genom t.ex. personliga möten med religiösa företrädare och studiebesök; något vi försöker genomföra på flera sätt i undervisningen. Vår ambition är att kombinera detta alltmer med inspelade föreläsningar i det flippade klassrummet. Föreläsningar som blir en del av vår upplevelsebaserade undervisning där religiösa företrädare får komma till tals, där vi rör oss i religiösa byggnader och visar föremål och symboler ”på plats”. Vårt mål är att kunna använda tiden med eleverna mer effektivt och meningsfullt;  till att samtala, reflektera, bearbeta, dela och arbeta på ett djupare plan.  Förhoppningsvis hjälper vi med detta eleverna att nå en större förståelse för andra – men också för sig själva.

Flipp eller Flopp?

Vi har stegvis flippat vårt klassrum, och vi har fortfarande massor av idéer kring hur vi kan utveckla vårt flippande och kring vilka verktyg vi kan använda och borde prova framöver. Hittills upplever vi att vi fått ett mer engagerat klassrum, och vi själva upplever att vi når mycket längre i våra ambitioner om att öppna upp för samtalande och reflekterande tillsammans med elever. Möjligheterna att individualisera undervisningen, och att samtala mer med enskilda elever och därmed få större insikt i varje enskild elev och bättre relation till varje enskild elev, har ökat. Även eleverna tycker att det är positivt ur flera aspekter. Dels har de möjlighet att ta saker i egen takt, gå tillbaka, repetera och ta ifatt ev. missade lektioner. So far…flipp! Men vi har lång väg kvar!

Vill du boka Religionsfröknarna till din skola?

Inspirationsföreläsning: Nu FLIPPAR vi!!

Föreläsning med workshops: Att flippa.

Kontakta oss