Må bra-mässa

Idag har Religionsfröknarna besökt Må bra-mässan på regementesområdet i Falun – en intressant tillställning där utställarna demonstrerade produkter, metoder och behandlingar som skall leda till ett bättre mående såväl själsligt som kroppsligt. Metoder man kunde prova var bland andra Zonterapi, Reikihealing, Access Bars, Kroppsscanning, Helmetoden och diverse andra healingmetoder. Man kunde även bli spådd, bland annat med runor, och tipsas om diverse naturprodukter som skall vara bra för kroppen. Här provar Annelie Reiki-healing:

Religionsfröknarna deltog även i en seans ledd av Jonas Lindqwist från Monokeros. En intressant upplevelse! Jonas beskrev olika individer från ”andra sidan” som ville släppas fram och meddela något, och några i publiken tyckte sig känna igen de beskrivna människorna och emottog meddelanden och hälsningar via Jonas.

Eftersom vi inte hann med att kika på allt ordentligt så funderar åtminstone en av Religionsfröknarna på att återvända till mässan i morgon, då den pågår i två dagar. Ytterligare rapport kommer i så fall…

Studera till imam?

Nej, just nu går inte det. År 2008 lades statens utredning om en imamutbildning ner…men snart kanske utbildningen finns. Kista folkhögskola vill nu, enligt Tro & Politik bedriva imamutbildning för 15-20 elever som ska studera arabiska, Koranen, Haditherna och islamsk lag, och utbildningen ska vara klar att starta höstterminen 2014. Vissa kritiska röster har höjts medan andra menar att finns utbildning av präster i vårt utbildningssystem i Sverige så ska utbildning av imamer finnas i vårt utbildningssystem. Vad säger du? Borde utbildning av imamer vara en självklarhet i ett multireligiöst samhälle där efterfrågan på utbildade imamer är stort, och i ett samhälle som utbildar präster – eller hör detta inte hemma i svensk utbildning?

Ska imamer utbildas i Svrige?

Islamofobi – normalt och accepterat?

I föregående inlägg skrev vi om att religionsprofessor Mattias Gardell kallats att vittna i rättegången mot Anders Behring Breivik. Igår publicerades en artikel i Uppsala Fria där Gardell talar om islamofobin i världen och menar att islamofobin i vår tid har normaliserats och att den är nästintill lika utbredd som antisemitismen. Kommer man från ett muslimskt land och idag lever i Sverige, eller Europa, underlättar det att byta namn, annars är det svårare att resa utomlands, större risk att barnen blir mobbade och man får svårare att få en anställning… och vid en anställning får man lägre lön. Gardell menar också att det inte görs skillnad på praktiserande muslimer och ateister eller kommunister från muslimska länder – och konstaterar att islamofobin därmed inte är en fråga som egentligen handlar om religion, utan en rasism. Gardell säger enligt artikeln att lösningen inte är mer kunskap om islam och menar att: ”Islamofobin orsakas inte av islam och kan inte botas med det”: Anders Behring Breivik har på nytt väckt aktualitet i islamofobi-frågan och på SvD ställer man frågan om det är så att Breivik kan komma att ses som en profet i de islamofobiska kretsarna genom det mediautrymme han får och genom den kommunikatör han är. Breivik talar om en ”counterjihad-rörelse” och på SvD menar man att de som är aktiva i dessa forum till stor del är sympatisörer till partier som vuxit till en riktig maktfaktor i europeisk politik.

Om islamofobi inte kan botas med kunskap om islam, hur botas den? Hur bemöter vi (till exempel som religionslärare) den islamofobi som finns i samhället? Hur stort mediautrymme ska en person som Anders Behring Breivik egentligen få?

Islamofobin är ett hot mot vårt demokratiska samhälle, mot de värderingar som vårt samhälle vilar på; alla människors lika värde, jämställdhet, tolerans, solidaritet, religionsfrihet. Islamofobin tycks inte heller vara en fråga om en diskriminering mot muslimer, utan en rasistisk fråga där alla (oavsett religion) som kommer från ett muslimskt land diskrimineras. Inte bara här, utan i hela västvärlden. Anders Behring Breivik agerade till synes på egen hand. Med stor sannolikhet tycker de allra flesta människor att de dåd han utförde var fruktansvärda, förkastliga och rent vidriga. Men inne i många människor finns ändå frön till sympatier för de åsikter som ligger bakom dåden. En skrämmande tanke tycker Religionsfroknarna.

Religionsprofessor Gardell vittnar i Breivikrättegången

I morgon inleds rättegången mot massmördaren Anders Breivik som den 22 juli 2011 försatte Norge i landssorg efter sina ohyggliga dåd. Breiviks försvarsadvokater har kallat Mattias Gardell, svensk professor i religionshistoria, att vittna i syfte att försöka få fängelsestraff istället för rättspsykiatrisk vård utdömt, enligt Breiviks önskemål. Meningen är att bevisa att Breivik agerat utifrån en politisk agenda, meddelar Rapport idag (se här).

I kväll kl 21.15 sänds Agenda och då kommer Mattias Gardell att bli intervjuad angående sitt val att ställa upp som vittne. Det kan tyckas kontroversiellt att vittna till en massmördares ”fördel” (i meningen att Breivik själv önskar fängelsestraff och inte psykiatrisk vård), men Gardell menar att i en demokrati måste även gärningsmän som försöker skada demokratin självklart få en rättssäker och demokratisk rättegång. Gardell, som kallats i egenskap av expert på islamofobi, skall vittna om att även om de konspirationsteorier Breivik har angående ett muslimskt hot är vanföreställningar, så är dessa vanföreställningar något han delar med fler ideologer. Just detta gör det viktigt att lyfta fram denna typ av ideologier i ljuset och inte ignorera dem. ”Man måste granska den här politiska miljön” säger Gardell.

Sionism och antisemitism i etern

Varje fredag kl. 14.03 sänder P1 programmet ”Människor och tro”. Idag avhandlas sionismen och antisemitismen då författaren Ingmar Karlsson utifrån sin bok ”Bruden är vacker men har redan en man” berättar om sionismens rötter och hur den tar sig uttryck idag och kopplar detta till Palestina konflikten och till antisemitism. Även skolinformatör Jonathan Leman, från Expo, talar om hur ungdomar använder begreppen idag.

Ett alltid aktuellt ämne tycker Religionsfroknarna, och den sista tiden har vi ju blivit påminda om antisemitismen i världen genom bl.a dåden i Frankrike och Malmös kommunalråd, Ilmar Reepalus, uttalanden….och förstås genom de tyvärr ständiga konflikterna på västbanken. Så har du möjlighet så tipsar Religionsfroknarna om att slå på P1 vid 14-tiden idag för intressant lyssning…och för den som inte har ett öra över idag kommer en ny chans imorgon kl. 17.00. Och för den som vill lyssna in de tidigare sändningarna, om bl.a Jehovas Vittnen, Pingstkyrkan och om Kenyas muslimer och kristna, så finns sändningarna här.

Påskhelgen passé?

Nu har den katolska och protestantiskt kristna påsken passerat – judiska pesach som inleddes den 6 april pågår dock fortfarande, och avslutas kvällen den 14 april, och ortodoxa kyrkans påsk infaller kommande helg. Oavsett vilken livsåskådning man har hoppas religionsfröknarna att långhelgen inneburit en trevlig ledighet.

I Lagmansbloggen skrev Mikael Mellqvist (lagman och chef för Gotlands tingsrätt) igår om sin tacksamhet över att helgen var över. Han uttryckte irritation över att de perfekt avvägda veckorna med fem dagars arbete och två dagars lov haft ett avbrott i och med påsken och ansåg vidare att man bör avskaffa alla röda dagar och istället låta människor få åtta extra semesterdagar som man kan välja att ta ut som ”röda” dagar om man vill, eller istället spara dem till något annat tillfälle.

Det är en intressant tanke, men också problematisk i vissa avseenden. Skulle till exempel landets skolor ha öppet eller stängt när högtiderna infaller?

Sverige är förvisso en sekulariserad nation där religion är en privatsak och ingenting staten har några band till sedan ”skilsmässan” från Svenska kyrkan år 2000. Men är det skäl nog att avskaffa nationella helgdagar? Kan det hos majoriteten finnas ett behov av gemensamma ledigheter grundade i landets historiska traditioner, ofta anknutna till årstidernas växlingar? Upphovet till högtidsfiranden är ofta en blandning av olika religiösa traditioner. Påskens ägg symboliserar liv. I judisk tradition påminner ägget om det nya livet som kom efter befrielsen från slaveriet i Egypten. I kristendomen symboliserar ägget Jesus död (det hårda, till synes livlösa skalet) och uppståndelse (det inuti skalet – det nya liv som bryter fram). I ”hednisk” tro symboliserar ägget fruktbarhet och det nya liv i naturen som våren innebär.

Ska svenska staten slopa alla röda dagar, så man som individ får välja alla sina ledigheter själv? Vad tycker du? Kommentera gärna!

Brister i religionsundervisningen

Idag publicerade skolinspektionen sin rapport om en granskning av religionsundervisningen på sammanlagt 47 gymnasieskolor i Sverige – något som uppmärksammas av bl.a. Svenska Dagbladet. Religionsfröknarnas skola tillhör inte de granskade men vi har tagit del av rapporten och funnit flera positiva och inspirerande exempel på undervisning men tyvärr även en del olyckliga val religionslärarkollegor ute i landet gjort i sina klassrum.

Det som är mest bekymrande är att en del lärare undviker att ta ”besvärliga” diskussioner med elevgrupper där det förekommer mycket fördomar och främlingsfientlighet. Istället begränsas undervisningen i dessa grupper – som oftast består av yrkeselever – till de mest basala faktakunskaperna om olika religioners seder och uttryck. En del lärare har till och med undvikit att ta upp islam i undervisningen eftersom det är en religion som oftare än andra är föremål för misstänksamhet och rädsla och behäftad med fördomar från många håll.

 Religionsfröknarna tycker att det är väldigt beklagligt om man som lärare väljer bort de ”besvärliga” diskussionerna. Är det inte just i religionsklassrummet elevernas fördomar ska få stötas och blötas och bli belysta från olika håll för att kanske till slut omvärderas? Det är just de elevgrupper där intolerans mot oliktänkande finns som det är så oerhört viktigt att inte väja för detta utan våga möta eleverna och hjälpa dem att analysera sina ställningstaganden och nyansera dem.

Kollegor – är inte detta ett av våra viktigaste uppdrag?!

Söndag – gick du till kyrkan?

I så fall är sannolikheten att du är lite lyckligare än oss som inte gjorde det ganska stor. I alla fall enligt en stor amerikansk undersökning som publicerades på Dn.se i veckan. 300.000 personer har intervjuats och resultaten visar att den som besöker en kyrka, synagoga eller moské regelbundet är lyckligare än den som inte gör det…och allra lyckligast är man på söndagen.

Oavsett om du vistats i Guds hus denna helg eller inte hoppas Religionsfroknarna att du haft en skön helg…nu laddar vi inför ny vecka!