Islamofobi – normalt och accepterat?

I föregående inlägg skrev vi om att religionsprofessor Mattias Gardell kallats att vittna i rättegången mot Anders Behring Breivik. Igår publicerades en artikel i Uppsala Fria där Gardell talar om islamofobin i världen och menar att islamofobin i vår tid har normaliserats och att den är nästintill lika utbredd som antisemitismen. Kommer man från ett muslimskt land och idag lever i Sverige, eller Europa, underlättar det att byta namn, annars är det svårare att resa utomlands, större risk att barnen blir mobbade och man får svårare att få en anställning… och vid en anställning får man lägre lön. Gardell menar också att det inte görs skillnad på praktiserande muslimer och ateister eller kommunister från muslimska länder – och konstaterar att islamofobin därmed inte är en fråga som egentligen handlar om religion, utan en rasism. Gardell säger enligt artikeln att lösningen inte är mer kunskap om islam och menar att: ”Islamofobin orsakas inte av islam och kan inte botas med det”: Anders Behring Breivik har på nytt väckt aktualitet i islamofobi-frågan och på SvD ställer man frågan om det är så att Breivik kan komma att ses som en profet i de islamofobiska kretsarna genom det mediautrymme han får och genom den kommunikatör han är. Breivik talar om en ”counterjihad-rörelse” och på SvD menar man att de som är aktiva i dessa forum till stor del är sympatisörer till partier som vuxit till en riktig maktfaktor i europeisk politik.

Om islamofobi inte kan botas med kunskap om islam, hur botas den? Hur bemöter vi (till exempel som religionslärare) den islamofobi som finns i samhället? Hur stort mediautrymme ska en person som Anders Behring Breivik egentligen få?

Islamofobin är ett hot mot vårt demokratiska samhälle, mot de värderingar som vårt samhälle vilar på; alla människors lika värde, jämställdhet, tolerans, solidaritet, religionsfrihet. Islamofobin tycks inte heller vara en fråga om en diskriminering mot muslimer, utan en rasistisk fråga där alla (oavsett religion) som kommer från ett muslimskt land diskrimineras. Inte bara här, utan i hela västvärlden. Anders Behring Breivik agerade till synes på egen hand. Med stor sannolikhet tycker de allra flesta människor att de dåd han utförde var fruktansvärda, förkastliga och rent vidriga. Men inne i många människor finns ändå frön till sympatier för de åsikter som ligger bakom dåden. En skrämmande tanke tycker Religionsfroknarna.